Du ska inte träna som utespelare (Mellan stolparna, del 3)


Du ska inte träna som utespelare.

    I det förra inlägget fokuserade jag på fyra egenskaper

  • speluppfatttning,
  • teknik,
  • koordination och
  • reakion

Innan Du fortsätter läsa så bjuder jag här på dagens artikel knutet till detta tema. Läs gärna Mattias Anderssons intervjuSVT Sports Handbollsblogg.

Vad är viktigast för en målvakt i dag – positionering, fysik, spelförståelse eller ngt annat?
En kombination av den mentala biten, spelförståelse, explosivitet och rörelsesnabbhet (se Peric).

Speluppfattning

Speluppfattning (spelförståelse) är den centrala biten. Det finns förstås den övergripande taktiska kunskapen och sedan det detaljerade – en målvakt bör ha en bra förståelse av grenens biomekanik. Detta låter konstigt, men är enkelt; det handlar om hurdana skott en spelare kan ta avseende deras postition, rikting, hastighet. Tillämpad fysik, liksom. Denna kunskap hjälper målvakten att alltid placera sig optimalt i förhållande till kastande spelare.

Det gäller att ha koll på det psykologiska; hur reagerar spelaren när hans synfält täcks, hurdana skott vill han helst ta, hur agerar han i ett pressat läge där han måste hitta alternativ? Detta sker med observationer av spelare och något jag omtalade i förra inlägget – en snabbanalys, som ska ske efter varje räddad eller missad boll, i syfte att förstärka/framtvinga den mentala bilden av rätt aktion i nästa läge.

Den mentala tuffheten och kunskapen är också viktigt. Hur reagerar spelaren om Du utmanar honom? Blir han frustrerad och glömmer lagspelet bara för att komma på skott i syfte att nolla Dig? Sedan finns ännu biten om att styra och lära försvaret som jag tar upp i min nästa tes och att öppna spelet efter räddning, som jag inte kommer att tangera i dom här tio teserna.

Teknik

Målvakten använder hela sin kropp för att parera. I de flesta fall greppar Du inte bollen kontrollerat, utan placerar en maximal del av din kroppsyta mellan bollens sannolika färdkurva och målet. Detta illustreras mycket tydligt i att bollen sällan träffar dig på bottnen av handflatan. Här behövs olika tekniker för att nyttja så stor yta som möjligt för olika skott i olika lägen. Hatten lyfts här till Vanja Radic, som gjort mycket fint audiovisuellt material om olika tekniker. Här är ett mycket viktigt exempel.



Handball Goalkeeper - Proper foot position in low save reaction. Source and ©: Vanja Radic.

Läs gärna Vanjas fullständiga artikel ”Proper foot position in low save reaction.”

Koordination, reaktion

Den kraft Du behöver för räddningar ska Du producera flere gånger snabbare än utespelare och den koordination mellan öga, hand, ben Du behöver är mycket finare än utespelarnas. Du har en yta på ca 0,75 m2 och ska täcka en yta på 6 m2. Av detta följer att Du ska kunna följa spelaren snabbt i sidled samtidigt som Du håller god grundställning och täcker målet. För detta krävs övningar i fotarbete. Eftersom Du inte kan fälla Dina armar utan måste använda dem för att täcka, så blir bålstyrkan avgörande. I rörelse sidled är det bålen som håller Dig reslig och möjliggör fristående armrörelse. Bålstyrkan blir ännu mera avgörande på avslut med inhopp från sex meter där t.ex. spelaren fintar Dig, lägger en skruv, men där Du ändå vrider Din fot ivägen för bollen och sparkar bort den med stortån. En god bålstyrka möjliggör reaktioner i varje riktning i alla kroppspositioner.

Reaktion handlar om att sätta kroppen ivägen för bollens sannolika bana i det ögonblick där Du ser att spelaren inte längre påverka den nästan släppta bollen. I stället för att tala om snabbhet borde vi tala om explosivitet. Du jobbar med reaktionstider som alltid skulle resultera i fuskstart i löpning. Det gäller alltså att producera maximal styrka under kortaste möjliga tid och ha en väldigt kontrollerad rörelse. Att nå god kräver tusentals upprepningar. Först då när rörelsen är automatiserad kan Du påbörja den när Du känner igen ett mönster. Detta mönster Du känner igen är oftast en kombination av spelarens position, riktning, armrörelse, hans valmöjligheter som Du redan analyserat och Din egen position och rörelse.

Samma gäller för skott där Du har större reaktionstid och där Du tar Ditt eget hörn. Kommer kastet vid nio meter, så har Du faktiskt tid att reagera först när bollen (nästan) lämnat spelarens handen. När Du sätter kroppen i vägen för bollen nyttjar Du explosiv styrka. Rörelsemönstret Du nyttjar är en tillämpning av inlärda grundtekniker. Reaktionsmomentet i dom här räddningarna kommer då Du väljer hörnet och förstås från de lägen där bollen studsar i blocket, men Du räddar den från motsatt hörn med andra handen eller foten, som Du ”lämnat bakom Dig”.

Vad ska tränas?

Tränare! Om Du inte gjort det vid förra inlägget, så ska Du nu läsa Mats Olssons artikel Individualisation of Goalkeeper Training i EHF Periodical 01/2003. Övningsmoment i slutet!

Jag välkomnar diskussion och debatt kring ämnet. Kom gärna med en kommentar i fältet nedan eller kör på Klibba.Com där målvakter nu är i fokus.

Du ska vara i utomordentligt fysiskt skick (Mellan stolparna, del 2)


Du ska vara i utomordentligt fysiskt skick.

Den feta och lata hunden

I vetenskapliga studier av handbollsspelare har man funnit att målvakter jämfört med spelare på andra positioner ofta i snitt är äldre, har högre kroppsfett och är långsammare. Eftersom alla målvakter nu betraktar detta som en stor skymf, så ska jag bidra med ett par artikelresumér. [1] [2] [3]

Detta betyder förstås inte att målvakter är i dåligt skick. Handbollsspelare brukar hålla en väldigt hög fysisk nivå överlag, så målvakterna råkar bara vara sämst i gruppen mätt med vissa kriterier. Varför tycker jag då att en målvakt vara i ett ”utomordentligt fysiskt skick?

Främst för att på träningar kunna ta lärdom av varje skott, utvecklas och omvandla det till räddningar i matcher.

Unik kombination av taktik och teknik

Då Du står i målet och spelaren kör på skott, gör Du två saker som är i ett dialektalt förhållande till varandra.

  1. Dels läser Du läget; Du försöker analysera spelarens aktuella position, riktning och hastighet, förmåga till att kasta mot specifikt område i målet. Samtidigt läser Du försvararens position, riktning och hastighet, vilka delar av angripande spelares kast- eller synfält han täcker. Ytterligare faktorerar Du in Din kännedom om spelaren, hans vanor, sätt att ta olika lägen, styrkor och svagheter. Det är speluppfattning, en rent kognitiv förmåga. För det behöver Du inte snabbhet, vighet eller uthållighet.
  2. Dels rör Du på Dig, söker en position där Du täcker eller avslöjar, tvingar spelaren att ta det avslut Du önskar, för att sedan göra räddningen. Den här biten handlar om koordination och reaktion. För det behöver Du en särskild typ av styrka och träning som jag kommer att gå in på i nästa inlägg (tes 3). Det står klart att det är fråga om en fysisk aktion och här behövs snabbhet och vighet, men sällan uthållighet.

De flesta experter är överens om att reaktionstiderna för räddning i fall där skott kommer närmare än sex, sju meter är nästintill omöjliga, om reaktionen antas ske efter att bollen lämnat handen. I de flesta fall påbörjar Du den explosiva rörelsen när bollen nått en punkt var spelaren inte längre kan styra den märkbart. Före det har Du följt bollen och flyttat Dig till en position där Du har en så kort rörelse som möjligt kvar för att göra räddningen.

När varje utespelare på träning kastar en gång, betyder det för Dig vanligtvis ett dussin räddningsinsatser. Samma gäller för matcher. I en match med 25 släppta mål presterar Du förhoppningsvis ett tjugotal räddningar, sammanlagt närmare 50 skott + bommarna, förstås. Under träning ska Du gärna nå samma mängder och under en säsong bör Du vara uppe vid flere tusen för att kunna bli en bra målvakt. Här spelar uthålligheten och den goda fysiken in.

Du är en psykofysisk helhet. Din plats i målet är en helt unik och utmanande kombination av speluppfattning, teknik, koordination och reaktionsförmåga.

Varför uthållighet?

Speluppfattning – För att vara mottaglig och upprätthålla en hög inlärningsförmåga bör Du vara skarp. För detta behöver Du uthållighet. Detta gäller i synnerhet för unga målvakter. När Du nått 10 000+ kast har Du fått ett undermedvetet (automatiserat) ”analysmönster”, som minskar på den mentala ansträningen.

Teknik – Hur Du rör Dig för att i sista hand parera är teknik. Du strävar till att drilla in långt automatiserade rörelsemönster, som aktiveras av en visuell retning i samspråk med inlärt mönster. Upprepningar för att nå en sådan nivå ligger på flere tusen. Det här kräver mycket uthållighet.

Koordination och reaktion – Öga-hand, öga-ben, ben-ben, ben-hand. Alla varianter återfinns i dina räddningar. Träningar går ofta ut på att vara max alert när skottet kommer. Du kan inte vara på helspänn hela tiden, utan måste kunna ”släcka/stänga av”. I matcherna går det bra när bollen är i anfallszon, men under träningar kan det vara svårare att justera. För att orka med tiotals övningar och själv kunna justera din skärpa så behöver Du uthållighet. Både mental och fysisk.

Szabolcs Zubai, Mirko Alilovic, London Olympics 2012

Hungary’s pivot, Szabolcs Zubai, left, attempts a shot against Croatia’s goalkeeper, Mirko Alilovic, during the men’s bronze medal handball match at the London Olympics. Photograph by: Odd Andersen/AFP/Getty Images. Source: Los Angeles Times Photography.

Som läsning för tränare i synnerhet rekommenderar jag en av mina idoler, Mats Olssons, artikel Individualisation of Goalkeeper Training i EHF Periodical 01/2003.

Jag välkomnar diskussion och debatt kring ämnet. Kom gärna med en kommentar i fältet nedan eller kör på Klibba.Com där målvakter nu är i fokus.

Mellan stolparna (återgång)

Det var länge sedan jag senast stod flere matcher i följd i målet i tävlingar. Sexton år liksom. En tid gick med skador (1997—2001) och längre paus (2001—2005) och sedan enstaka matcher och en comeback som utespelare (2006—). Inget speciellt, men hyfsat spel på centern, som nog mera drevs av kraft och vilja än skicklighet. Nu när cirkeln har slutits, och jag återgått i mål, finns det flera erfarenheter om målvaktspel och -träning som jag uppmärksammat och vill dra nytta av. Därför vill jag också dela med mig och hoppas att detta nyttjar i synnerhet unga målvakter.

Goalkeeper motivational poster. Source: Vanja Radic.

Handball motivational poster, Vanja Radic.

Jag ska formulera mig i tio teser, som jag fortsatt ska motivera i flere inlägg. Det första följer efter listan!

Mina teser för målvakter

  1. Du ska först skapa en självbild där Du är stor, bra, stark och täcker målet.
  2. Du ska vara i utomordentligt fysiskt skick.
  3. Du ska inte träna som utespelare.
  4. Du ska ställa krav på försvarsspelet och försvarsspelare.
  5. Du ska visa Dina känslor.
  6. Du ska uppträda bestämt och enligt läget.
  7. Du ska höja Din smärttröskel.
  8. Du ska inte tävla med dina målvaktskamrater i laget.
  9. Du spelar inte mot utespelarna i det egna laget.
  10. Du är störst, bäst, starkast och täcker hela målet!

Du ska först skapa en självbild där Du är stor, bra, stark och täcker målet.

Detta är det bästa jag blivit lärd som målvakt. Tyvärr skedde detta sent inne i min karriär, men jag hade väl något liknande i mig tidigare. Det handlar om självförtroende. En målvakt måste ha ett helt obegränsat självförtroende. Det är inte något man växer till eller får gradvis, utan det måste vara utgångspunkten. Efter att Du skapat denna självbild, ska Du gradvis förstärka bilden tills den blir sann. Det kommer törnar och dagar då Du är så nere att Du är gråtfärdig. Jag minns själv några. Men om Du inte tror på Dig själv så kommer Du aldrig att nå nivån där du spikar målet, knäcker spelare och sprider rädsla och osäkerhet i motståndarens led.

Karin Mortensen, Danish women’s national team. Source: Scanpix

Karin Mortensen is the goalkeeper for the Danish women’s national team and has to fend off the opposing team’s shots – which can have speeds of up to 110 kph (70 mph). You have to be a bit unusual to be a goalkeeper, she says. Photos: Scanpix

Hur bygger Du upp bilden och vidmakthåller den? Varje räddning är unik, likaså varje förlorad boll. Efter en räddning ska Du genast återgå till läget med en snabb analys av din parad, återkoppla till målbilden och på det sätt förstärka den. På det här sättet skapar Du flyt. Om Du förlorar en boll är det lika viktigt att återgå, analysera och fatta beslut om nästa aktion — ta initiativet, alltså. På det här sättet får Du koll på även de svåraste spelarna. Din egen nivå kvittar, med rätt målbild och initiativet i Dina egna händer kan du nolla spelare i världsklass.

För mera näring för målvaktssinnet rekommenderar jag Vanja Radics artikel.

Jag välkomnar diskussion och debatt kring ämnet. Kom gärna med en kommentar i fältet nedan eller kör på Klibba.Com där målvakter nu är i fokus.